Well, well...så var det dags då. Beräknat datum är här idag och Bosse, det är bannemej dags att titta ut. Nähä, inte det. Ja, you´re the boss...Så här ser jag ut nu, fotot alltså. Tänkte först att jag även kan lägga upp bild på mina svullna fötter men sen, vid lite eftertanke, så nej. Varför skulle detta beskådas, snyggt är det då inte. Fötterna ser ut som stockar om jag inte snabbt tar på mig stödstrumporna a la Sexy direkt när jag vaknat. Om det ens går 30 minuter utan dessa på så säger det bara - fluff - så är de svullna. Ja, ni kan tänka er så jag behöver inte lägga upp svullet bevis på detta...
Förvärkarna har kommit fr o m förra veckan, som värst på kvällarna. Oj, vad han bufflar på då också och det känns. Som mensvärk eller som om någon kniper åt mina äggstockar. Mycket skönt, eller inte.
Lite kvidigare har jag blivit. Håller inte ut så länge på kvällarna som tidigare. Kanske inte så konstigt men ändå. Huvudet är liksom fortfarande med (eller...?) men kroppen säger ifrån att jag ska ta det lugnt. Kroppen väger nu mellan 15,8-16,5 kilo mer än vid start men håller mig där svingandes runt de siffrorna. Ska bli skönt att få loss en del snart. Har fått en sådan enorm craving på promenader, något jag inte kan göra nu. Jag har ju för fassen inte promenerat på knappt 1,5 månader och det är inte lika bekvämt längre att cykla. Det går och jag gör det lite grann men tar det easy. Så, jag drömmer om promenader och att flåsa omkring med denna kroppen på stigarna igen. Jag lääääängtar!
Annars, ja, det är mest väntan och längtan. Vi undrar såååå mycket hur han ser ut och hur han är. Vi längtar massor favoriten (Ludwig/Benjamin eller vad du nu ser ut att heta) och ser så mycket fram tills du gör entré i denna värld.
Dags att äta lite...igen. Lite mer mat i magen har det nog blivit de senaste veckorna, lite mer sött också. Precis bakat sockerkaka och den ska smakas NU.
//
